Akta dig för ljuset då skenet kan bedra. Även det vackraste kan slå hårt tillbaks. Då vi väljer att tänka bort det negativa förblir vi förblindade för att skydda det som så enkelt brister. Som en mur, en mur uppbyggd av känslor som för länge sedan tynat bort, ett rum vars innehåll förmultnat. En bitterljuv sanning skapat för att bränna ned allt vett som en gång hållit mig vid liv och resultatet förblir den lögn som jag nu lever i. Jag talar i gåtor och min tunga är mitt vapen, tillit och dumdristig glädje - precis som jag vill ha det, när det passar öppnar jag upp och visar mig vara pålitlig. En svart bok fylld av dåd, ett sinne fylld av mörker. Tillsammans är vi starka, ensam är jag oförstörbar in i det sista.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar